Tyvärr, tyvärr har det ju blivit riktig vinter nu. - 19, ja nästan -20 grader! Om man ska vistas ute får man klä på sig så man känner sig som en Michelingubbe!
Det är kallt och tufft både för folk och fä och jag undviker att ha hundarna ute i hundgården några längre stunder, även om de kan gå in i sitt uppvärmda hundrum. Hästarna verkar dock gilla kylan och nu har de tillgång till uppvärmt vatten i alla hagarna, vilket känns underbart skönt att veta att vattnet inte fryser!
Idag var det dubbla underställ, dubbla ylletröjor och en islandströja samt jacka som gällde då jag var nere hos grannen på sadelprovning med mycket stillastående i kylan.
Trots allt måste man ju ändå erkänna att det ibland är oerhört vackert med sol, is, rimfrost och snö.
Celebert besök var här också - stenknäck tror jag den lilla vackert sjungande(!) fågeln heter.
Här kommer några bilder från de senaste kalla dagarna.
News from Belgium will come soon..
Sorry, sorry - winter is really here now. -19°, -20°. If you are thinking of going out you have to dress like a Michelin man and it is quite difficult to move(!)
It is hard for both people and animals and I try to keep the dogs inside as much as possible. The horses like the cold weather and I do have hot water in all the fields now so I don´t have to worry about ice in the buckets and that is just great!!!
 |
| Freyja i rimfrost Hoanfrost and Freyja |
 |
| Den äldste - gentlemannen Kolur 22 år |
 |
| Näst äldst - lille Poppe 20 år |
 |
| Kallt men vackert |
 |
| Kompisar sedan 11 år |
 |
| Ridning i många minusgrader |
 |
| Lägg till bildtext |
 |
| Michelingubbemunderingen på! |
 |
| En stenknäck (?) som tog fel på vår och vinter sjöng för fullt i kylan |
Above are som pictures from the last cold days.
Åh, Eva Lotta! Det ser så underbart ut, men jag behöver bara sticka ut nosen för att inse att det inte är något långpromenadväder, direkt. Det räcker med att jag går ut med Lena M:s Morris en à två ggr per vecka. Han är förresten en riktig buse! Strålande glad och lycklig varje gång han ser mig, skäller och hoppar som en galning och tuggar på mina händer för att få godis, så jag har blåmärken ett par dagar efter varje tur. Gösta säger att det bara är mej (och en släkting till Lena) som han behandlar på det här sättet. Alla andra får betydligt mera respekt... Men "en hund känner väl en annan". Vi får väl hoppas att fimbulvintern drar sig tillbaka och att jag kan komma ut till Älvasjö igen, innan jag sticker till USA 12 mars.
SvaraRaderaHa det riktigt gott. Vi hörs!
P.S. Jodå, det är en stenknäck, en hona. Hanen är rödare på huvudet och har en mera grafiskt tydlig teckning.
Ja, det har verkligen varit och är svinkallt. Vad roligt att få bekräftat att fågeln är en stenknäck. Den ser man inte ofta här!! Förmodligen vill hon ha lite att äta och även om inte fåglar är mina favoriter har jag lite mat hängande i träden till dem. Frön, jordnötter o s v
SvaraRaderaEva Lotta